jag lever natt och dag.

vad är det som gör att man säger saker, man säger saker man inte förstår
där vi gick på berg som högar av löv med långa jackor och längre hår
och vad är det som gör att man glömmer saker
man glömmer att man trivs med livet ibland
när vi flydde från sanning, tid och besvär
för att ta måsten i andra hand.
allt som vi sa då,tänk att man kunde säga så
nu har jag gått den vägen igen,men det var inte samma sak, saknar någon
jag önskar att det vore nån annan
jag anar vem
men jag vet inte än.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0