vi två.
Jag har ett hem under täcket som ingen har ryckt, jag har det varmt och tryggt Jag har en lampa vid sängen Där har du varit på flykt från den svåra terrängen Det skulle aldrig ha gått, när vi stått på så olika ställen i livet, men tiden gav oss lite grann ändå Vi kallar oss vänner, det är svårt att vara när man längtar och känner som vilka vänner som helst, vilka mänskor som helst ungefär, du kan säga kär Jag har ett hem bort i skogen, snårigt och svart, där har du aldrig vart Där faller löven om våren Där har jag gjort mig en kvart, i dom djupaste snåren Vi skulle aldrig ha mötts, när vi fötts på så olika delar av världen, men en fjäril flyger mellan oss ibland Vi kallar den lycka, den är svår att fånga, den vill slita och rycka som vilken lycka som helst, vilken fjäril som helst Men ändå, vi ses igen vi två.
Kommentarer
Trackback