Kanske borde det skrämma mig. Hur du överskuggar allt annat. Hur varje tanke, varje känsla på något sätt är kopplad till dig.
Kanske borde jag avskräckas. Av vetskapen att du skulle kunna få mig till vad som helst. Av insikten att jag skulle kollapsa utan dig.
Kanske borde jag, av självbevarelsedrift, hålla distans. När jag vet hur nödvändig din närvaro i mitt liv blivit. När jag är medveten om hur förlamad jag skulle bli om jag förlorade dig.
Men hur skulle jag kunna vara annat än trygg? Med dig.
/pure chaous