du måste ta mig någon annanstans

Det är som jag stirrar mig blint på skylten varenda gång jag åker till stockholm, som om jag vill att berlinmuren ska gå runt hela city och jag kan aldrig komma därifrån. För det är ungefär så jag känner,varenda gång. Det är som hjärtat krampar och plötsligt befinner i mig någon surrealistisk värld. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0