stabilt

jag flyger så långt ut i luften så jag fysiskt kan komma så långt ifrån dig som möjligt. jag har aldrig gått på dom markerna och det har inte heller du. där kommer inte finnas några spår. för där kommr det finnas ingenting av de förflutna. dt känns som jag har kastat,finslipat allt möjligt som har med begreppet värt att göra. om vi ändå var så fixbara skulle man aldrig ens tänkt de man tänker idag och man skulle aldrig ens känna det man känner just nu. för då skulle varje liten själ vilja fixa sig själv. reparera sig. 
men du kommer aldrig fatta

någonsin.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0