En glasbit och jag faller.

Har hamnat i någon slags jävligt opassiv rutin där det kommer in inlägg med en till två veckors marginal. Sry. finns absolut ingen tanken bakom det överhuvudtaget. jag spenderar nästan 24 h i samband med arbete inför afrika, men sen överdriver ja rejält och det går åt tid, men inte så mycke. Har läst jag behöver dig mer än jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket och viker sidorna som jag tycker extra om.
Ja är så trött att jag vill skrika på mig om min skevhet.When your Mind's made up  spelas om hela tiden och inbillar mig att det blir någon slags terapi för stabilare psyke, fast ni vet, det blir egentligen motsatsen? gillar dock när han skriker sådär hest. 
gillar att åka buss
bara åka
för då känns det iallafall som om man är påväg någonstans.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0